Naturhistoriska museet
Åbo Universitets Naturvetenskapliga museum upprätthåller och utvecklar Finlands näst största naturhistoriska samlingar som totalt innefattar cirka fem miljoner exemplar. Samlingarna härstammar från 1800-talets början till nutid. Förutom våra egna samlingar så förvaltas även Åbo Akademis zoologiska och botaniska samlingar i våra utrymmen och forskning relaterade till dem görs i samarbete mellan universiteten. Det Naturhistoriska museets huvuduppgifter är forskning och undervisning baserad på samlingarna och biologiskt fältarbete. Våra viktigaste forskningsområden är taxonomi, systematik och biogeografi.
På jorden lever miljontals arter av djur, växter och svampar. Vår personal- och forskarstuderandens forskningsprojekt utreder artmångfald av mossor, kärlväxter, svampar, leddjur och ryggradsdjur på olika ställen i världen. Vi är speciellt intresserade av olika organismgruppers utvecklingshistoria och klassifikation. Forskningen sker mångsidigt genom fältarbete, i samlingarna och i vårt molekylärlaboratorium. De vetenskapliga samlingarna innehåller prover från olika delar av världen. För tillfället har vi aktiva forskningsprojekt i Europa, Afrika, Sydamerika och Stillahavsregionen.
Avhandling, undervisningssamling och museipraktik
Är du intresserad av att skriva din avhandling (NaK/FM/FD) inom taxonomi, systematik eller biodiversitetsforskning? Fråga om eller föreslå ett ämne som intresserar dig, eller jobba med ett färdigt tema. Du kan till exempel utreda tropiska ormbunkars oklara artgränser (fråga mera av Samuli Lehtonen, växtmuseet, eller Hanna Tuomisto, institutionen för biologi), eller fördjupa dig i akvarieväxters taxonomi och problem med deras spridning som främmande arter (ta kontakt med Samuli Lehtonen). Det finns också möjligheter att arbeta med tropiska ormbunkar inom projektet för Vietnams ormbunkar, samt ett projekt som fokuserar på vattencykeln i bergsregnskogar (fråga mer av Sanna Huttunen, växtmuseet). Många av Finlands utrotningshotade ormbunkars utbredning och ekologi är dåligt utredda och även inom detta område skulle det finnas många utmärkta möjligheter för avhandlingar. Skulle du vilja utreda hur skärgårdshavets växtlighet förändras som resultat av klimatförändringen? Vi har prover som sträcker sig ett halvt århundrade bakåt i tiden (fråga mer av Seppo Huhtinen, växtmuseet). Om du vill studera de mikroskopiska svamparnas ändlösa och närmast okända artrikedom så är även det möjligt (fråga mer av Seppo Huhtinen, växtmuseet).
Hos oss kan du även avlägga 1-4 sp av museipraktik (EKOL3029) och samtidigt bekanta dig med de praktiska aspekterna av arbetet vid en naturhistorisk samling.
Du kan även fördjupa dig i museets verksamhet och forskning genom att göra arbetspraktik (EKOL5020) eller projektarbete (BIOL5202).
Reglering av användningen av genetiska resurser inom forskning (Nagoyaprotokollet)
Enligt Nagoyaprotokollet får varje stat själv bestämma på vilka villkor landets genetiska resurser får användas inom forskning. Detta gäller allt biologiskt material oavsett det kommer från en svamp, en växt, ett djur eller någon annan organism. Innan man samlar in biologiskt material är det därför viktigt att först bekanta sig med potentiella lokala restriktioner och tillståndsvillkor. Här kan du läsa mera om genetiska resurser, begränsningen av deras användning, och om hur nyttan av forskning i dem kan delas upp mellan olika parter.
Samlingarna
För ärenden gällande samlingarna: elainmuseo@utu.fi